Handlingsutrymme är en möjlighet för en arbetare att själv styra sina beslut, inom verksamhetens givna ramar. Handlingsutrymme kan delas in i två delar, objektivt och subjektivt handlingsutrymme. Det objektiva handlingsutrymmet är det handlingsutrymme som tilldelats av verksamheten, och finns inom dess riktlinjer och ramar, medan subjektivt handlingsutrymme är det som den anställde tror sig ha. Forskningen kring handlingsutrymme har i dagsläget vissa kunskapsluckor, och vår studie syftar till att få klarhet i vilka faktorer som ökar och begränsar handlingsutrymmet en anställd har vid sin arbetsplats.För att besvara vår problemformulering har vi genomfört fem intervjuer med anställda inom den sociala sektorn. Vår teoretiska del bygger till stor del på fakta från böcker samt forskares studier och undersökningar.

Tidigare forskning gällande skolkuratorer har visat att deras roll på skolan är oklar och att deras arbete är relativt oreglerat. Den tidigare forskningen som gjorts, särskilt i Sverige, är begränsad och det finns mycket att utforska på området. Skolkuratorns handlingsutrymme är en aspekt av området som är relativt outforskat. Syftet med studien är att undersöka skolkuratorns upplevelse och tolkning av sitt handlingsutrymme i sitt yrkesutövande. Studien har en kvalitativ inriktning.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare på låg- och mellanstadiet i grundskolan ser på faktorer som påverkar deras handlingsutrymme vid störande beteende i klassrummet och våld mellan elever. Finns det skillnader i hur lärare och rektorer uppfattar lärarnas handlingsutrymme? Kan skolans eventuella skolkod påverka hur lärarna handlar? Har de befogenheter och disciplinära åtgärder som har tillkommit i den nya skollagen någon inverkan på lärarnas handlingsutrymme? För att undersöka lärarnas resonemang användes halvstrukturerad intervju. Analysverktyget hermeneutik tillämpades för att analysera den transkriberade texten för att finna svar på denna studies syfte och frågeställning. Lärarens handlingsutrymme visade sig påverkas av olika faktorer inom skolans värld som skolkod, ramfaktorer och skollag.

Syftet med denna studie är att undersöka hur anställda i offentlig sektor och chefer i privat sektor uppfattar sitt handlingsutrymme. Jag vill även undersöka om det fanns skillnader respektive likheter i verksamheterna. Och om det finns skillnader i handlingsutrymmet mellan anställda och cheferna. För att ta reda på detta använder jag mig av fem stycken semi-strukturerade intervjuer. Michael Lipskys teori: Street-level bureaucracy eller som den heter på svenska: Tjänsteman används eftersom den berör handlingsutrymme och är en omdebatterad teori.

Studiens syfte har bland annat varit att nå en ökad kunskap och förståelse för socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. Den övergripande problemställningen har varit: Hur kan man förstå och beskriva socialsekreterarens handlingsutrymme i mötet med klienter som söker försörjningsstöd. För att kunna besvara problemställningen och nå syftet med uppsatsen formulerades avgränsade forskningsfrågor. Dessa var: (1) Hur beskriver och upplever ett urval av socialsekreterare/chefer/experter socialsekreterarens uppgift i mötet med klienter som söker försörjningsstöd? (2) Hur beskrivs relationens betydelse för socialsekreterarens arbete med klienten och vilka faktiska möjligheter och hinder finns för att skapa en relation? (3) Hur beskrivs och upplevs betydelsen av lagar, riktlinjer, attityder i samhället, arbetsplatsens kultur och egna tankar för socialsekreterarens bedömningar och beslut? (4) Hur beskrivs betydelsen av arbetsplatsens organisation och kultur för socialarbetarens klientarbete? Studiens design är kvalitativ med djupintervjuer.

Syftet med denna studie har varit att undersöka biståndshandläggarnas syn på vad det är som påverkar besluten i biståndshandläggningen i äldreomsorgen samt vilket handlingsutrymme biståndshandläggarna anser sig ha i handläggningsprocessen. Frågeställningarna som har legat till grund för denna studie har varit; Vilka aspekter lyfter biståndshandläggarna fram som centrala i sina beslut? På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till att den äldres behov kommer fram i besluten? Hur ser biståndshandläggaren på sitt eget handlingsutrymme i handläggningsprocessen? Hur ser biståndshandläggarna på de beslut som de tar i relation till kommunens budget? Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra biståndshandläggare. Teoretiskt har Lipsky´s teori om gräsrotsbyråkrater legat till grund för analysen. Resultaten i denna uppsats tyder på att det är många aspekter så som budget, lagar och riktlinjer som styr biståndshandläggarnas beslut och vidden på handlingsutrymmet.

I denna kandidatuppsats undersöks de föreställningar som ett antal politiker och tjänstemän i Tranås kommun har om kommunens uppgifter och handlingsutrymme i fråga om invånarnas matförsörjning. Det empiriska materialet består i huvudsak av intervjuer. Med inspiration från Anthony Giddens struktureringsteori belyses bl.a. de regler och resurser som informanterna hänvisar till som begränsande eller möjliggörande för det egna och kommunens handlingsutrymme på två specifika områden: den offentliga upphandlingen av livsmedel och tillagningen av skolmat. Skolmatsfrågan handlar om huruvida maten på kommunens grundskolor ska tillagas i central- eller tillagningskök och är en fråga som för närvarande står högt upp på samtalsagendan i Tranås. Diskussionen om skolmaten i Tranås kommun kan ses som ett lokalt uttryck för det som i uppsatsen kallas det offentliga samtalet om maten ? den debatt om maten som under senare år har förts i Sverige och som bl.a.

Bakgrunden till uppsatsen grundas i ett allmänintresse i hur organisationer som dagligen påverkar den enskilde medborgaren förändras. Efterhand blev vi mer intresserade av hur förändringen påverkat de som arbetar inom organisationen och hur deras möjlighet att påverka sin vardag har förändrats. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka och diskutera hur mellanchefer på Försäkringskassans handlingsutrymme har påverkats under och efter en organisationsförändring. Vi har, utöver att titta generellt på handlingsutrymme, även fokuserat på hur kommunikation och delaktighet upplevdes under samma period. Metoden som användes var av kvalitativ/konstruktionistisk karaktär, eftersom vår tanke med studien byggde på att förstå relationen mellan relativt komplexa, mångfacetterade och subjektiva begrepp.

 Our study aims at investigating the unit manager?s, within LSS, perceiveddiscretion, when people with Down´s syndrome develop Alzheimer?s disease. We wanted to know what they perceive as limiting factors or facilitators in order to meet changing and/or emerging needs, as well as how they interpret their discretion in relation to this. We have conducted semi-structured qualitative interviews with five unit mangers within LSS.When analyzing the interview material, we have used a theoretical approach from a street-level bureaucracy and from the unit managers? perceiveddiscretion point of view.Our study?s result demonstrate that the unit managers are experiencing a wide discretion and do not feel a need to widen their identifieddiscretion..

Socialtjänsten är en verksamhet där förändringar under beteckningen NPM har varit aktuella under en lång tid. Tidigare studier av socialtjänstarbetares arbetsvillkor under de nya förutsättningarna har visat på en mörk situation. Dock saknas undersökningar där arbetsvillkoren kopplas till den överorganisatoriska styrningen. Studiens syfte var att kartlägga socialtjänstens nationella styrningslandskap och belysa hur styrningens ramar fäste i den praktiska verksamheten. Den överorganisatoriskastyrningen kartlades via styrdokument och analyserades med tematiskanalys.

Syftet med denna studie var att granska handläggarens handlingsutrymme vid genomförandet av en BBIC (barns behov i centrum) utredning. För att utröna hur stort handlingsutrymme handläggaren har i arbetet med de olika delarna av BBIC genomfördes en kvalitativ innehållsanalys av BBIC-triangeln. Tre teoretiska perspektiv användes för att analysera reultatet; symbolisk interaktionism, social konstruktivism och teorier om byråkrati. Innehållsanalysen resulterade i tre teman som symboliserar tre olika grader av handlingsutrymme som vi fann vid analysen av BBIC-triangeln. Det första temat var "Faktorer som kan komma att skapa missförhållanden".

Studien har en kvalitativ ansats och dess syfte är att studera studenters upplevda sexuella handlingsutrymme vid Växjö universitets Campus, med utgångspunkt i ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. Kvalitativa intervjuer med sju studenter vid Växjö universitet, som är boende på universitets Campusområde ligger till grund för en förståelse av det sexuella handlingsutrymmet. Våra forskningsfrågor kretsar kring huruvida det finns ett sexuellt handlingsutrymme specifikt för Campus och vilka möjligheter respektive hinder som inryms. Med hjälp av socialkonstruktionistiskt orienterade teorier vill vi försöka nå en förståelse. Begrepp som normer, makt, maktstrukturer, heteronormativitet, genusordningen, det romantiska kärlekskomplexet, handlingsteori, den plastiska sexualiteten och demokratiseringen av privatlivet behandlas i uppsatsen.

Abstract: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialsekreterare som arbetar med ekonomiskt bistånd upplever det individuella handlingsutrymme som ramlagen SoL ger. Studien baseras på fem kvalitativa intervjuer med socialsekreterare som arbetar i västra Skåne. Resultatet visar att informanterna upplever ett stort handlingsutrymme i möjligheten att påverka sitt arbetssätt, sina arbetsuppgifter samt i möjligheten att prioritera sin tid samt även i hur man väljer att bemöta klienten. Möjligheten att ställa krav på klienten och bestämma storleken på dessa krav är en maktfaktor som informanterna visar en medvetenhet om inom sitt handlingsutrymme. Handlingsutrymmet vid individuella bedömningar upplevs som tämligen stort men vikten av att motivera och förankra beslut betonas.

Syftet med denna studie är dels att utifrån mellanchefernas beskrivningar förstå vilket handlingsutrymme mellanchefer inom äldre- och handikappomsorgen har i sitt arbete och dels att beskriva hur de uppfattar sitt handlingsutrymme. Under de sista 30 åren har den kommunala äldre- och handikappomsorgen genomgått stora förändringar. Ansvaret för verkställandet av insatserna har delegerats till mellanchefer som nu driver fristående, resultatstyrda enheter. Nya managementidéer från USA och Storbritannien började under 90-talet slå igenom i Sverige och tanken var att mellancheferna skulle föra ett självständigt ledarskap och att de skulle ha tillgång till de resurser som behövdes för att driva verksamheterna effektivt. Resultatet i denna studie pekar på att mellancheferna uppfattar att de har ett stort handlingsutrymme, åtminstone i att bestämma över sin egen tid och hur politikernas och handläggarnas beslut ska verkställas.

Denna studie inriktar sig på bevarande av åkermarksareal utifrån ett hållbart resurshanteringsperspektiv. Syftet är att analysera förutsättningarna för åkermarkens bevarande genom en kartläggning av faktiskt och önskvärt handlingsutrymme på regional nivå i Sverige. Studien utgår ifrån ett induktivt förhållningssätt men har fäste i vetenskaplig litteratur om lagar/reglers efterlevnad och implementeringsbarriärer. Det empiriska materialet bygger på en metodikkombination. Intervjuer har utförts vid Östergötlands länsstyrelse för att kartlägga det praktiska, upplevda samt önskvärda handlingsutrymme för åkermarkens bevarande.  En textanalys av lagar, mål -och policydokument har kompletterat intervjuanalysen genom att synliggöra den regionala nivåns formella handlingsutrymme i frågan.